Åt helvete med normalt.

Läste nyss en blogg med en bild på en tjej som var smal, väldigt
smal rättare sagt. Enligt bloggaren visade tjejen på bilden upp en
"normal" kroppsform. Det värsta är att bloggerskan inte är ensam
om sin åsikt. Det fortsätts envisas om att smalt är det rätta
och det man ska man sträva efter - för det är det normala.
Ett till exempel: I många gör om mig-program på tv brukar det låta:
"Klä dig såhär, i den här färgen och den kjolen det får dig att se smal ut."
När var och hur blev smalt det "normala"?

Det är bara såhär: Vi är inte likadana. Vissa har en stor rumpa,
vissa har en platt mage, vissa har kraftiga ben, vissa har en smal midja,
vissa har små bröst och vissa har breda höfter. Precis som vissa har små
fötter och andra stora.Vi föds olika. Med olika benstommar, med olika
gener, med olika förutsättningar.
Vi föds olika och kommer alltid att vara olika. Vi har inte samma färg på
huden, vi har inte samma färg på ögonen och vi har inte samma längd,
lika självklart är det att vi inte har samma form på kroppen.
Så hur just smalt kan vara det som är "normalt", det är för mig en gåta.

(Se det som en fortsättning på det här.)


Ps. Om det finns något normalt överhuvudtaget kan man också undra över.
Men det får bli en annan historia.