Jag hade lätt kunnat vänja mig vid att stiga upp vid kl: 6 varje morgon och ta en tjugo minuters promenad i både minusgrader och regn om jag fått stanna kvar med min härliga vfu-klass. Känns som att den här kursen bara har retats med oss när vi bara varit ute i skolan en vecka. Just när man börjat lära känna eleverna lite bättre och kommit in i det hela så ska man inte dit något mer. Åh, sista dagen imorgon och jag har redan ångest. Det har varit riktigt roligt och det bästa: skönt att få känna att det känns så himla rätt.