Det finns få saker som jag gillar så mycket som fredagseftermiddagar. Speciellt när man jobbat hela veckan, vilket jag gjort. Jag har haft en väldigt bra och rolig vecka. Den här veckan behövdes då jag känt mig lite nere på sistone. Jag tror att det mest handlar om att jag nu som springvikarie inte riktigt hör hemma någonstans. Jag hoppar mellan skolor, elever och kollegor från vecka till vecka eller till och med från dag till dag och jag har ingen riktig tillhörighet med någon eller någonstans. Det som från början var så skönt; att vara fri och göra lite som jag vill börjar nu bli lite frustrerande. Jag börjar längta efter rutiner. Och allra mest att få en egen klass att rå om och bestämma själv hur jag vill lägga upp undervisning samt få följa eleverna under en längre tid. MEN jag är samtidigt så glad över att jag inte tog en fast tjänst direkt för jag har utvecklats så himla mycket under de här månaderna och varje dag är otroligt lärorik och allt som oftast cyklar jag hem med ett leende på läpparna och fullt med tankar i huvudet. Jag har verkligen valt ett av de mest komplexa, svåra men roligaste yrket som finns.
Jag tycker verkligen det är så himla kul och det ger mig så mycket tillbaka. Men det tar väldigt mycket också och innan jag ens börjat arbeta på riktigt kan jag fundera över hur jag kommer orka med allt, med den arbetsbördan som det faktiskt är. Och det är nog det sorgligaste att det ska behöva vara så. Men det är roligt, utmanade och förhoppningsvis värt det. Och om inte, då kan jag faktiskt göra något annat. En kan ändra sig. Jag försöker intala mig det för att bli lugnare.
Nu ska jag dricka öl och äta pizza. Mmmm fredag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar