Telefonblogg!

Nu ska jag våga mig på det här med att telefonblogga, om det går bra kanske det kommer lite onödiga bilder och inlägg oftare! Det kan ju kanske vara kul istället för att det ekar tomt här! Eller? Nåväl, jag börjar med att visa er mina nya skor. Är hur lycklig som helst eftersom jag velat ha lila dr martens i flera år och nu hittade jag dom på rea för halva priset! Kring 500- lappen! Galet bra! Andra bilden är på dagens middag bara för att det var så himla gott: Kryddig tomatsoppa toppad med crème fraîche och ruccola!

Gott nytt år mina fina!

Jag hade lätt kunnat vänja mig vid att stiga upp vid kl: 6 varje morgon och ta en tjugo minuters promenad i både minusgrader och regn om jag fått stanna kvar med min härliga vfu-klass. Känns som att den här kursen bara har retats med oss när vi bara varit ute i skolan en vecka. Just när man börjat lära känna eleverna lite bättre och kommit in i det hela så ska man inte dit något mer. Åh, sista dagen imorgon och jag har redan ångest. Det har varit riktigt roligt och det bästa: skönt att få känna att det känns så himla rätt.

SPICE up your life!!

Frida 1999

Frida 2011

Cirkeln är sluten.

Halloj! Tänkte visa er lite hur Umeå sett ut från min telefons perspektiv:

Finaste.

Obligatorisk dagens outfit i hissen-bilden.

Mys!

Husgudarna på väggen!

En teckning vi fått av ett av mina brorsbarn Calle som hänger på kylskåpet. Det är jag som kör och John sitter i baksätet och läser en tidning.

John hade sittning med tema K. Han var en kaffemaskin och vann för bästa utklädnad!!

På torsdagar kan man gå på Jazzklubb i studion. Ibland händer det att det är  Led Zeppelin i jazzversion. Det här var en sådan torsdag.

Julias glitterskor! Avis!

Petronellas vänner kom på besök och vi gick ut och svängde våra lurviga!

Bästa bästa bästa Annika på bästa kvällen. Alltså Deportees relasefest för Island and Shores (Grym skiva för övrigt, lyssna!) där flera andra band och artister skulle tolka låtar från skivan istället för att Deportees spelade själva. Det skulle dyka upp en hemlig gäst och min önskan slog in! Så längst fram med tårar i ögonen stod jag och sjöng med när hon så klart valde att tolka den låten jag fastnat mest för på hela skivan. Åh. Sen stod hon bredvid oss resten av spelningen och jag pratade med henne och fick en kram, men det har jag ju redan berättat!

Mitt fina tokiga sällskap!

Bästa gänget! och bandet för den delen, det här ska bli vårat omslag på våran första skiva har vi bestämt! Isbjörnsorkestern heter vi förresten!

John kände för att utforska den mystiske mannen lite extra noga.

Halloween! Någon var Mia Wallace..

En annan mumie...

Och Maria var på besök! Här är hela gänget!

Posar på Scharinskas toa. Ingen bigdeal..

Simon var snygg i scarfs på huvudet! Läckert!

En påskkäring, Mia och Madonna! Här hände för övrigt det roligaste på hela kvällen. En kille kom fram och presenterade sig som Vincent Vega och gav mig en drink och bjöd upp mig på en dans ifall det skulle dyka upp en passande låt! Haha. (Ifall ni inte kan er Pulp Fiction, kolla här och här! )

Jag klippte mig och hade snygg klänning!

Första advent.

Och till sist såhär ser jag ut nu. Inte mycket mer med det!

fortsättning

Jag måste lära mig det. För jag behöver det.

Jag vill lära mig att se det fina med mig.

Före

Efter

Umeåkärlek del 4(eller 483?)

Sen älskar jag att bo i en stad där jag stöter ihop med just Annika Norlin fyra gånger
inom loppet av en vecka. (It's a sign!!)

Helt enkelt: Jag har gjort värre saker i mitt liv än att stå och prata om låtskrivning,
covers, nästa skiva och musik i allmänhet med Annika Norlin och att hon säger
- "Åh men jag förstår hur du menar, jag vet precis." Och stryker mig på axeln
och säger - "Oj nu tog jag i dig hoppas det inte gör någonting!"

Och nej, det gjorde ingenting istället fick hon en kram.

Hej och hå!

Jag tänkte mest skriva och säga att jag har det så himla himla bra.
Dock alltför lite tid, speciellt för sådana fina saker som att skriva här.
Faktiskt, lite trist att man inte kommer ha någon direkt dokumentering på sin första
tid här. Nåväl, får försöka ta igen det på något vis!
Tillbaka till temat, jag har det så himla himla bra här. Alltså ja, jag trivs så otroligt
bra här. Det var en dag i förra veckan då det verkligen slog mig att jag bor här, jag är
skriven i Umeå och inte i Överkalix längre. Men det slog mig inte på ett dåligt sätt,
utan mer att det har känts så bra sen allra allra första dagen att jag inte ens tänkt på att
detta inte är "hemma". Kände mig hemma nästan direkt. "Flytta hemifrån" har alltid känts
som ett så stort steg och nu när jag flyttade sådär 36 mil, som ett ännu större steg. Men nej,
så himla naturligt bara. Så himla rätt.
Såklart saknar jag ju hemmahemma också emellanåt, mest av allt familjen! (Ni behöver
inte vara orolig att jag glömt er!) Men saknaden är inte alls på ett jobbigt sätt.
Mest av allt beror det väl också på att, det bästa med alltihop, få flytta ihop med John. Att
ha varandra. Att få ha en vardag med honom och att ha någon som orkar när man inte
orkar själv och såklart att få sova med varandra varje natt och inte bara varannan.

Sen så trivs jag så himla bra på universitet, älskar miljön, att gå på föreläsningar(dom flesta)
och framför allt alla människor man lär känna! Så fina.
Sen älskar jag att bo i en stad där man kan gå ut och dansa där de spelar: Håkan,
Markus Krunegård, Broder Daniel, Bob Hund, Florence Valentin osv. Och att man
kan gå på jazzklubb varje torsdag. Helt underbart.
Fram för allt älskar jag att bo i en stad där man hamnar mitt emot Annika Norlin på bussen.
(!!!!)

Det enda jag inte gillar för tillfället är att jag måste bita i det sura äpplet och sluta skriva
här istället för att plugga. Vi har så sjukt mycket studier. Underskatta aldrig en lärare!
(Eller åtminstone inte en lärarstudent vid den nya lärarlinje på Umeås Universitet...)
På fredag har vi våran tredje tenta för den här kursen. Den första kom efter typ två veckor
och den andra två veckor senare. De tentorna fick man inte ha ett endaste fel på, då
blev man underkänd. Så det är ingen mjukstart här direkt. Nåväl, det är bra med höga
krav, det är ju faktiskt ett stort ansvar vi kommer att ha.

Hur som haver, jag trivs och det är ju det viktigaste!
Kram så länge!