För några dagar sedan hörde jag ett samtal mellan två kvinnor. Jag lyssnade inte så noga men hajade till när en av dom sa:

"Tänk om alla skulle tänka med hjärtat istället för med hjärnan hela tiden.
Tänk vad mycket enklare det skulle vara."

Och jag tänker att ja, kanske det.
Men vad tusan hjälper det när man som jag tänker alldeles för mycket med hjärtat
vid fel tillfällen och alldeles, alldeles för mycket med hjärnan vid rätt tillfällen.

Miu Miu S/S 10

Så himla flott!

Fåglar, katter, hundar, människor, blommor, ljusa pasteller blandat med svart och kristaller.

Lekfullheten med mönstret och missmatchet med fåglar vs katter och

katter vs hundar är klockrent. Kul och lite knasigt!

och och och inte att glömma: SKORNA. Åh. (Drömma går ju..)

Idag har jag varit med min Elin för första gången på hur länge som helst.

Åh vad jag har saknat dig.

Förra lördagen viskade jag till min finaste finaste Hanna:
-"Det jag önskar allra mest av allt är att han kommer ikväll. "

Och han kom.

Och för prick en vecka sedan sa jag också:
"För första gången i vinter så känner jag mig glad, glad rakt igenom. Ren glädje. "

Få se, det varade ju en hel kväll och en natt iallafall.

Så nu, denna lördagen önskar jag bara att jag får bli glad.
Och att det håller,
lite längre än en natt.

Ikväll drömmer jag om:

En ny stad med nya äventyr, nya ställen att utforska, nya människor
att lära känna. Jag har flyttat in i en ljus lägenhet med balkong och stora
avlånga fönster som nästan går från golv till tak. På en av väggarna i mitt stora
vardagsrum har jag hela världskartan som fondvägg och om man har häftsift så
får man mer än gärna märka ut speciella platser. Sådana som är extra fina.
I ett av hörnen i rummet står en gammal karusellhäst och i ett annat står ett piano
som jag så länge velat ha. Alla mina klänningar och skor behöver inte längre trängas
i en trång och liten garderob utan nu har jag en walkincloset som är bland det
tjusigaste jag vet. Men det finaste av allt är att hela lägenheten är full av fina
människor. På något vis har jag lyckats samla alla mina finaste vänner där med
mig. Det är sommar och varmt ute. Vi har öppnat balkongdörren och alla fönster
så att det känns ut som att vi i själva verket är ute. Vi sitter på golvet i vardagsrummet
och dricker vin och öl och sjunger fina låtar som There is a light that never goes out
och With a little help from my friends. Det spelas på både pianot och på gitarrer så
högt att alla som går förbi på gatan nedanför hör och allt är magiskt och helt fantastiskt.
Och på tal om magi så sitter det en pojke med vit och marinblårandig tröja brevid mig.
Han har dom finaste ögonen jag någonsin sett, mörkt, lockigt nästan bångstyrigt hår
och har alltid ett leende på läpparna. Han tar min hand och håller den i sin. Jag blir
helt rusig av att bara se på honom och hur jag än har svårt att tro det så är han är lika
galet förälskad i mig som jag är i honom. Vi ser på varandra och sjunger med i textraden:
To die by your side is such a heavenly way to die och det minsta jag vill just i den
stunden är att dö för jag lever livet och det lever med mig helt underbart.
Men om jag tragiskt nog skulle dö precis just då så skulle jag inte ha kunnat dö lyckligare.


Det är sånt jag kan drömma om en fredagskväll. Vad drömmer ni om? Snälla, fina ni?
Kan ni inte skriva ner vad ni drömmer om just nu? Som små fina historier,
det skulle vara helt fantastiskt att få läsa och det skulle göra mig så himla glad.
Åh. Jag hoppas.

Idag:

Kl: 09.00 :
Kl: 12.00 :

Nej. Nej. Nej. Nej. Nej.
Jag vill inte mer,
vill inte tänka mer.
Jag önskade att jag kunde stänga av hjärnan, på riktigt.
Jag orkar verkligen inte tänka mer.
Samma mening om och om och om och om igen.
Så länge jag minns, från och till. Det blir inte bättre med tiden.
Tvärtom.
Jag vill inte.
Sluta.

(Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.
Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig. Det måste vara något fel på mig.)

Nu kan det inte kallas för hemlighet .

You remember the good times
but the good times don't remember you
cause you still see the bad times
and the bad times still see you.

Tänk att precis när man sitter och är less på exakt allt och ingenting och
känner att allt bara är svart, svart, svart och överjävligt så kommer
en främling fram och pratar med en om allt och ingenting i sisådär en
kvart på en busstation i mittingenstans och gör hela min dag.
Precis som att han visste att jag behövde det.
Så himla fint.

Himla fint kommer det även bli imorgon, för då ska jag och mina finaste och
se på Alice i Underlandet, så som jag längtat! Och så ska jag träffa fina Elin!
Det kommer bli fantastiskt! Det måste det. Finns inga andra alternativ.

Den här.
Jag själv har inget att säga just nu, eller egentligen har jag nog mycket att säga.
Frågan är hur.

Men sammanfattningsvis så: Sjukaste livet.