Helt normalt hos Isaksson-Andersson.

Jag tycker alla ska den här dokumentären, den är väldigt fin och mycket tänkvärd.
Den fick mig att både skratta, blir arg och gråta en skvätt. Elevernas lärare Maja är fantastisk.
Titta och tänk efter:

http://www.svtplay.se/video/1008449/hej-svensk/

För ett tag sedan spelade Isbjörnsorkestern (minus Petronella) på en examenscermoni i Aula Nordica.

Personligen kändes det som en liten revansch eftersom det var just där inne jag satt som en 

osäker och nervös nybörjare på mina första föreläsningar på universitetet, nu fick jag byta plats och
vara den som stod längst fram på scenen istället! Ha!

Här kan ni få ta del av upplevelsen:

Ikväll tänker jag titta på Uppdrag granskning kl 20.00 på Svt1. Det tycker jag att ni också ska göra.
Det är så fruktansvärt vidrigt att det ska vara såhär. Det får mig att må illa.
Att så många mer eller mindre offentliga människor ska behöva ha det såhär dagligen.

Jag är förvånad över att jag inte fått ta emot fler fula kommentar på internet; som aktiv här på
bloggen, på bilddagboken och framförallt på youtube. Jag måste haft tur. Jag kan minnas att jag
har fått två kommentarer som har varit nedlåtande i stil med:
Fyfan vad ful du är hur kan du lägga upp videor på dig själv??!!
Svar: Ingen har bett dig kolla. Du får gärna sluta med det för mig.

Jag har inte brytt mig om dem, det är någon som anonymt och patetiskt har känt att dom
verkligen behöver uttala sig om mitt utseende. En sak som dessutom absolut inte har något med
min musik att göra. Trots att jag vet detta så känns det iallfall och är inte roligt.
Så tanken på att behöva vara med om det här ofta, varje dag, hela tiden. Att till och med utsättas
för hot daligen. Nej fyfan, det är inte okej. Jag kan inte någonstans förstå vad de människor som
kommenterar/mailar osv. får ut av detta. Och vem är människorna?
Är det han som du sitter bredvid på bussen? Hon i din klass? Han som du känt sen du var liten?
Din chef? Alltså nej, jag blir mörkrädd. Usch och fy.

Det ska inte vara såhär.

Tre fina från Monki.

 

Just nu:

Är jag ledsen för: Att jag har dragit på mig en envis jäkla förkylning och för att jag känner 
mig otillräcklig fast jag inte borde det.

Är jag glad för: Att det är fredag imorgon.

Äter jag helst: Gröna vindruvor och apelsiner och dricker vaniljte. 

Är det finaste jag vet: John. Han är alltid det finaste jag vet.

Drömmer jag om: Sol, värme, tunna kläder, fina vänner, en nyöppnad flaska bubbel, natten är ung och vi är oslagbara.

Ser jag fram emot med skräckblandad förtjusning: Studieresan till Leeds i Mars. 

Lyssnar jag helst på: Fleet Foxes, Frida Hyvönen och Simon and Garfunkel.

Längtar jag efter: Min familj.

Hands

Helt galet bra och tungt.

Nu är jag tillbaka i Umeå. Har redan hunnit gå en vecka och jag är så lycklig bara.
Jag trivs här så himla mycket. Lägenheten, stan, cykeln, lilla isbjörnsfamiljen: jag är
så glad att vara tillbaka. Just nu färgar jag håret och lyssnar på Eldkvarn. Senare ska
jag hitta på äventyr med Petronella. Ja ni hör ju, hur jobbigt livet är just nu.

Just det, är ju inte så aktiv här på bloggen för det mesta. Följ fridai på instagram ifall ni
vill hålla koll på mig! Och på tal om att cykla här får ni världensbästalista att cykla till!

Det här med att vara två. Det är så fantastiskt. Hur vi har vårat eget utrymme,
vårat eget universum där bara vi två ryms. Det finns ingen annan som kan förstå
det just vi två har. Det ni två har det kan jag inte förstå. Och det som det där paret
där borta har kan jag inte heller förstå. För det är en helt annan värld som jag inte
är med i, utan den innehåller bara de två. Jag vill inte vara med heller, jag vill bara vara
i hans och min värld, i vårat universum för det är det enda jag förstår. Och det enda
jag vill vara med och förstå.

Fick en ny facebookvän idag, hon skrev såhär:

"Men åh, så fint att du accepterade. (Förlåt för att jag bara lade till dig såhär utan att känna dig men det var enda sättet att få kontakt med dig typ. Hej, kanske jag kan börja med. Jag har varit besatt av din youtubekanal i flera år nu och du har så fruktansvärt bra musiksmak och dessutom är du en fantastisk sångerska. Du har varit min inspirationskälla i flera år nu. Så tack för att du gör det du gör och tack för att du gör det så himla himla bra. Dessutom är du snygg som få.)"

Fina, fina människa. Tack. Det är sånt här som gör hela min dag. Eller nej, hela livet.
Sådana här ord gör det värt allting.