vecka fyrtioåtta

något jag gjorde den här veckan som var planerat:
Jobbade hela veckan på två olika skolor, var på två middagsbjudningar, gick på konsert med Emil Jensen, hade "kom som du var...-fest" och åkte till Kalix.

som inte var planerat:
Kommer inte på något. Den här veckan var ovanligt planerad och fullbokad!

något nytt jag gjorde:
Pratade med Securitas.

veckans ont:
Läget i världen (fortfarande) och en ond visdomstand. 

veckans mat:
Vårrullarna hos Hanna och Lars!! Så gott!!

en klädsel från veckan:
Dem enda outfiten som finns någorlunda dokumenterad är från vår "kom som du var"-fest. Jag kom som jag typ var när jag var 16. Poppare/håkanfangirl med sjömansklänning och stjärnor under ögonen och hela kittet!! 

veckans bedrift: 
Att jag körde bil centralt där jag inte kört förut i både vinterföre och mörker. (Har en aning komplicerat förhållande till bilkörning! Speciellt stadskörning mvh lantisen. 

veckans insikt/upptäckt: 
Att livet är för kort för att vara rädd hela tiden och att människor verkligen är det bästa och det sämsta på samma gång.

veckans tips:

Laga en klassisk fiskgratäng! Så gott!!!!!

veckans musik:
Björk. Speciellt Hyperballad och Joga. 

veckans känsla:
Kärleksfull. Det har varit en varm och mysig vecka där jag känt mycket kärlek till John, mina vänner och alla fina barn på skolan. Och känt kärleken tillbaka. 

veckans magi:
Emil Jensen. Vill flytta in i hans hjärna. 

veckans betyg: 
Så fin och händelserik vecka, trots allt, så en: 4a!

vecka fyrtiosju

Jaha nu blev det såhär igen. Att det ekade lite tomt här inne. Men så får det väl helt enkelt vara.

Det är mycket som hänt på senaste tiden. Mest tänker jag på alla tråkigheter i världen. Jag vet inte riktigt hur jag ska förstå det. Det är så hemskt och bara själva tanken på all ondska som finns gör mig alldeles matt. Det är en konstig tid vi lever i. Tiden som är just nu.

Nåväl, när jag samlat mina tankar lite bättre, kanske jag skriver lite mer ingående om detta. Tillsvidare försöker jag roa mig med saker som jag mår bra av, för rent krasst; en vet inte hur länge en får ha det såhär bra.

Jag tänkte börja med att göra veckosammanfattningar varje söndag (ja eller tisdag som idag då.. det här inlägget blev lite förskjutet.. ehe. ) för att få en överblick av veckan som varit. (En idé som helt och hållet är snott av Sara. obs. TIPS! så fin och bra blogg!)

Då kör vi! Vecka fyrtiosju:

något jag gjorde den här veckan som var planerat:
Jobbade, gick på Made by Björk på Norrlandsoperan, var värd för middagsklubben, planerade fest, drack öl och quizade på fredag.

som inte var planerat:
Jobbade mer än vad som var planerat från början. Var ute och slirade till halv tre på natten på lördag. Men hade SÅ kul!!

något nytt jag gjorde:
Lekte leken "korv med bröd" med eleverna på idrotten. Succé! Pratade med moto boy. (Vi bestämde att vi är släkt!!!)

veckans ont:
Läget i världen. (Rädsla urholkar själen.)

veckans mat:
Pistagefalafel. mmmmm.

en klädsel från veckan:
Nya favoritoutfiten. Bästa kjolen, polotröja och mormors halsband.

veckans bedrift: 
Att det gick så himla bra på jobbet med den nya klassen direkt!

veckans insikt/upptäckt: 
Jag börjar mer och mer inse att jag är rätt bra på det här med att vara lärare. Så skönt att få känna så och faktiskt njuta av att det går bra.

veckans tips:
Se på Full Patte! om du mot förmodan missat. Såg det igen med Ida häromdagen och blev påmind om SÅ BRA!!!

veckans musik:
Har lyssnat en hel del på Deportees spellista: This is our music.  Den är också ett veckans tips! Jättebra och varierad!

veckans känsla:
Mörkret och ondskan till trots har jag känt mig glad och peppad på grund av fina elever och häng med bästisar.

veckans magi:
Hyllningskonserten till Björk: Made by Björk på Norrlandsoperan med Edda Magnasson, Moto boy och Jenny Wilson som solister. Var så otroligt magiskt och mäktigt. Kan nästan inte komma över hur bra det var.

veckans betyg: 
Så fin och händelserik vecks trots allt så en: 4a!

Fredag

Det finns få saker som jag gillar så mycket som fredagseftermiddagar. Speciellt när man jobbat hela veckan, vilket jag gjort. Jag har haft en väldigt bra och rolig vecka. Den här veckan behövdes då jag känt mig lite nere på sistone. Jag tror att det mest handlar om att jag nu som springvikarie inte riktigt hör hemma någonstans. Jag hoppar mellan skolor, elever och kollegor från vecka till vecka eller till och med från dag till dag och jag har ingen riktig tillhörighet med någon eller någonstans. Det som från början var så skönt; att vara fri och göra lite som jag vill börjar nu bli lite frustrerande. Jag börjar längta efter rutiner. Och allra mest att få en egen klass att rå om och bestämma själv hur jag vill lägga upp undervisning samt få följa eleverna under en längre tid. MEN jag är samtidigt så glad över att jag inte tog en fast tjänst direkt för jag har utvecklats så himla mycket under de här månaderna och varje dag är otroligt lärorik och allt som oftast cyklar jag hem med ett leende på läpparna och fullt med tankar i huvudet. Jag har verkligen valt ett av de mest komplexa, svåra men roligaste yrket som finns.

Jag tycker verkligen det är så himla kul och det ger mig så mycket tillbaka. Men det tar väldigt mycket också och innan jag ens börjat arbeta på riktigt kan jag fundera över hur jag kommer orka med allt, med den arbetsbördan som det faktiskt är. Och det är nog det sorgligaste att det ska behöva vara så. Men det är roligt, utmanade och förhoppningsvis värt det. Och om inte, då kan jag faktiskt göra något annat. En kan ändra sig. Jag försöker intala mig det för att bli lugnare.

Nu ska jag dricka öl och äta pizza. Mmmm fredag. 

Dammtorkning

Såhär:

1. Kors i taket?!
2. Nu måste det ju blivit något fel?!
3. Eller vad i hela friden?!
4. Vad är det som händer?
5. Lever den här bloggen än?
6. Vaaaaa?!!?!!

Japp. Jag tänkte ge mig på ett ytterligare försök att damma av den här gamla bloggen. För jag har insett hur mycket jag saknar att skriva. Hur mycket jag saknar orden, hur jag nästan tappat bort dem. Och hur det ibland blir lite för fullt med tankar och formuleringar inom mig som behöver komma ut och lätta på trycket så det ska den här platsen vara till för nu.

Jaha, då var jag härmed igång igen. Vad konstigt det känns att vara tillbaka. Fast bra.

Tror jag.

2014

Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut? Oj, det är nog massor! Men rent spontant: Klippte håret kort(På tiden med tanke på det här inlägget från 2011!) var på wayoutwest(bäst!!!!) och hade långpraktik på skolan där jag gjorde och lärde mig en massa nya saker som jag inte gjort förut.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Nix.

Vilka länder besökte du? Jag stannade tydligen i Sverige hela året (var tvungen kolla instagram för att dubbelkolla...hej bra minne!). Men det är inte så bara; i våras var jag till fjällen med utomhuspedagogikkursen, åkte på en fantastisk roadtrip genom en bit av sommarsverige till Göteborg och wayoutwest och när hösten var som deppigast åkte jag och Petro till Stockholm och gick på musikal, drack öl och shoppade.

Är det något du saknar år 2014 som du vill ha år 2015? Att jag tar mig mer tid åt min kreativitet; musicera, skriva, måla, pyssla mer. I allmänt hoppas jag på mer värme, jämställdhet och hjälpsamhet i landet jag lever i.

Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas? 24 december. Fick först ett overkligt men fantastiskt besked och sedan ett mardrömsbesked inom loppet av 30 minuter. Så märkligt och kaosigt inuti.

Vad var din största karriärsmässiga framgång? Karriär och karriär.. Men jag skulle nog säga min praktik på skolan. Var så nervös och orolig innan men det visade sig vara så himla kul, lärorikt och framför allt rätt.

Och din största framgång privat? Att jag har så fantastiska vänner. Seriöst?! Att sådana himla fina, braiga, smarta och vettiga personer vill vara med mig?! Något måste jag ju göra bra. + att jag inte oroat mig så himla mycket över saker utan mest njutit av livet och haft det himla bra för det allra, allra mesta. + att jag börjat tänka efter vad jag köper och äter. (Mer vegetariskt, ekologiskt och kvalité före kvantite.)

Vad spenderade du mest pengar på? Kläder, mat och öl.

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2014? 
Hubbabubbaklubb - Mopedbart
Amason - Ålen
Tomas Stenström - Slå mig hårt i ansiktet
Silvana Imam - Svär på min mamma
Markus Krunegård - Du stör dig hårt på mig
Hello Saferide - I was Jesus (Okej, egentligen hela nya skivan!)

Här är min topp 100 mest spelade låtar 2014 enligt spotify. Fast tycker inte riktigt den håller, det är ju knappt någon Håkan-låt med vilket i perioder är typ det enda jag lyssnar på... Fast överlag ger det ju en hyfsad inblick i vad jag lyssnat på under året.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare. Levt mycket i "nuet" och inte oroat mig så mycket. Bra gjort mig själv!

Vad önskar du att du gjort mer? Ägnat mig åt kreativa saker, åkt hem till norr och engagerat mig mer i viktiga saker. Hjälpt till.

Blev du kär i år? Är redan kär i den bästa.

Den bästa tv-serien? Hehe, är ni beredda? House of cards, The leftovers, Game of Thrones, True Detective, Girls och Modern Family.

Bästa böckerna du läste i år? Välkommen till den här världen av Amanda Svensson, Det handlar om dig av Sandra Beijer, Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma och Genuspedagogik av Kajsa Svaleryd (Ja, kursbok men SÅ bra och så tydligt och enkelt beskrivet!) OCH förordet till Annika Norlins Texter som kanske inte räknas som en bok men ändå allt kvinnan gör är genialiskt.

Bästa filmen du såg i år? Alltså jag har ju sett många bra filmer i år men nu kommer jag inte på typ någon. Aah... men typ Grand Budapest Hotel och Interstellar.

Den maträtt du åt oftast 2014? Oj vad svårt! Ingen aning. Hamburgare/halloumiburgare kanske?

Något du önskade dig och fick? Jag har fått många saker jag önskat mig på grund av bortskämd och lyckligt lottad. Men en sak jag minns extra är att jag önskade mig en upplevelse i födelsedagspresent och jag och John blev därmed bortrövad av Petro och Magnus som tog oss till Skuleskogens nationalpark för en himla fin och mysig dag med soligt väder, vandring, fika och middag ute i naturen. Helt perfekt var det! Så utomordentligt fixat och planerat för MIN skull.

Vad gjorde du på din födelsedag 2014? Först blev jag firad av John på morgonen tills han var tvungen att åka till skolan. Då åkte jag ner på stan och myste runt i affärer och unnade mig det jag ville ha = handlade presenter till mig själv. Efter jag shoppat klart hann jag bara vara hemma ca. en kvart så kom John, Magnus och Ida sjungandes med skumpa och jordgubbar som vi drack och åt på vår balkong. Efter det åkte de iväg på sittning och jag åkte till Malin och Andreas, där de + Linnéa, Malin och Josefin ordnat med födelsedagspicknick för mig och när timmen blev sen åkte vi till stan och satt på uteservering och drack öl! Så himla fin dag med så fina människor!! Dagen efter hade jag födelsedagsfest med framtidstema också så himla kul! Födelsedagsfirandet var maxat i år!!

Högsta önskan just nu? Att alla blir och får vara friska. Att alla mår bra.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Att universitet hade kunnat vara lite snällare med uppgifter under vår praktik. Inte nog med att försöka vara en bra lärare med allt det innebär hade vi typ tuuuusen uppgifter från uni. som skulle göras. Fick aldrig riktigt andas ut och kände mig otroligt stressad och slutkörd hela tiden. Det var tur att barnen var så fina och att det var så roligt annars hade de aldrig gått. Att F! hade kommit in i Riksdagen och Sverigedemokraterna minskade kraftigt, allra helst försvann. Att K inte blev sjuk.

Vad fick dig att må bra? Alla fina runtomkring mig. Allra mest John. Och mat!

Vem saknade du? John när vi inte är med varandra och min familj.

Vad är du mest stolt över? Att jag bryr mig.

Ett år senare

2014 var året då jag tänkte att jag skulle blogga rätt mycket och jag vi ser ju alla hur det gick.

Jag hade ambitioner, jag skrev till och med upp en lista med ämnen jag skulle skriva om! 

Nåväl, ämnena finns ju kvar och bloggen likaså. Det är tiden som är knapp, men jag vill verkligen skriva och dokumentera mer så ska nog försöka ha det som 2015 års nyårslöfte: Att skriva dagbok. Det kommer nog bli både i en gammal hederlig dagbok med papper och penna men även här i bloggen.

Jag hittade massa gamla dagböcker när jag rensade lite bland mina saker hemma i flickrummet nu i julas och det var helt fantastiskt att få hoppa in i tankarna på alltifrån nioåriga till artonåriga Frida. Jag har skrivit dagbok sen jag var nio och sen har jag skrivit mer eller mindre sporadiskt i dagböcker och senare år även bloggat. Blev så glad över att jag skrivit så mycket för det ger en en sådan bra bild av hur jag var och kände vid det tillfälle jag skrev. Nu måste jag helt enkelt ta tag i mig själv och se till att skriva ner den här tiden i mitt liv också. 

Så förhoppningsvis kommer det eka lite mindre tomt här framöver.

2013

2013 du har varit ett bra år. Inget nytt i det stora hela; samma utbildning i samma stad med samma kärlek. Det betyder inget dåligt, snarare tvärtom. Umeålivet med den fina lilla lägenheten som rymmer min och Johns alldeles egna värld, alla fina människor och förmånen att få studera. Umeålivet blir snarare bara bättre och bättre. Att studera på universitetet ser jag som en förmån. Alla får inte den chansen. Jag gör något enbart för mig själv, jag behöver bara ansvara över mig själv och framför allt; att vara student är himla roligt, på riktigt. Nu har jag har snart bara 1,5 år kvar och jag vill inte tänka på dagen då det tar slut för jag trivs så bra över att bara ha ansvar för mig själv än så länge. Men allt har sin tid, såklart.

2013, du har även visat mig världen utanför Umeå. Först den lärorika och fantastiskt roliga resan till England med besök i Leeds, Liverpool och York med härligaste klassen. Sedan vidare till magiskt och oförglömligt häng på Magnus och Lottis takterrass med musicerande och öldrickande samtidigt som solen går ner i Istanbul. Slutligen den händelserika och samtidigt mysiga helgen i vackra Rom med Johns familj. Väldigt olika typer av resor och helt fantastiska på sina olika sätt.

Tack 2013 för att jag har fått chansen att lära känna så många fina och intressanta personer. Några helt nya och några som funnits där ett tag men aldrig så nära. Tack 2013 för att jag får spendera min tid med så många fantastiska människor. Det är inget jag vill ta för givet. Min familj, mina vänner och kärleken. Han, min viktigaste person han blir bara finare och bättre. Vi blir bara bättre tillsammans. Älskar oss.

Under sommaren började jag skriva låtar igen, jag tror att sommarstugan i Miekojärvi har något visst. Det känns bra och skönt att jag kommit igång igen. Att det inte torkat igen helt. Jag vet att jag har så mycket att ge, jag måste bara veta exakt vad jag vill och hur jag vill göra det och då ska jag hitta den där kraften och ordentliga viljan. Då jävlar.

Jag spenderade mycket tid i stugan den här sommaren. Själen mådde bra av det, av lugnet. Med ingenting som distraherar tankarna måste man ta itu med saker. Nyttigt. 2013, du har varit det året då själen och hjärtat har varit som lugnast och gladast hittills. Jag har mått bra och varit så himla glad och tacksam för det allra mesta. Jag blir mer och mer tillfreds med att vara jag och försöker att bli snällare mot mig själv. Acceptera mig själv. Jag försöker att inte överanalysera allting och därmed slippa tänka sönder hjärnan. Det gör att det blir bara lättare, bättre och framför allt mycket roligare att leva. Däremot har jag blivit argare i år. Men på ett bra sätt. Förbannad och arg på alla orättvisor och jävulskap och därmed insett vikten av att bry sig och att det går att göra skillnad. Att vi kan göra skillnad.

Det finns ingen som kan avsluta 2013 års resumé så bra som denna man. Helt omöjligt att ens nämna 2013 utan att ta med Håkan, vilket Håkan-år alltså. Först den fantastiska skivan, filmen och alla magiska spelningar. Tre gånger har vi setts i år. Håkan Hellström, det finns ingen som gör musik som träffar så rakt in gång på gång på gång som du. Det kommer aldrig vara över för dig. Och inte för mig heller för den delen.

2013, du har varit snäll mot mig. Be 2014 ta hand om mig lika bra fast lite bättre.

5/12

Ja den där fortsättningen tog ju ett tag som vanligt.. Nåväl, nu sammanfattar jag helt enkelt VFU:n bara lite kort: Det har varit helt fantastiskt lärorikt! Det känns roligt och jag längtar så himla mycket efter att få ha en egen klass och själv lägga upp undervisningen och bestämma vad man ska göra! För just det med att man bara höll i enstaka lektioner då och då och inte fick helt fria händer gjorde det lite svårt att få något sorts sammanhang och i vissa fall att vara passionerad för momentet man skulle undervisa i. Men summan av kardemumman: jag ångrar mig inte ett dugg i val av yrke, det är ett väldigt kreativt och varierande yrke där jag aldrig kommer att ha tråkigt, för det händer verkligen något hela tiden! Och det känns så skönt att få känna på det här viset!

Väl tillbaka på universitetet var det full rulle igen med typ tusen inlämningsuppgifter och en tenta, så efter både vfu:n som tärde på krafterna och en hektisk universitetvecka höll jag nästan på att gå i taket, men nu har det lugnat sig. I helgen vägrade jag plugga och tog det bara lugnt och den här veckan har vi varit ledig två hela dagar, det behövdes så himla mycket!

Nästa vecka har vi(isbjörnarna) spelning på en studentpub och det kommer bli så himla kul! Helt plötsligt ska jag spela gitarr, piano, stylophone och sjunga på det! Vi kommer hoppa mellan instrument i nästan varje låt, roligt men mycket jobb för ljud-nisse! Men han fixar biffen! På fredag ska vi ha julfest här hemma hos oss, med mina och Johns klassisar, det kommer bli en riktig höjdare tror jag!

Åh, jag längtar så otroligt mycket efter julen och att få vara hemma och mysa på med familjen, det ska bli så skönt att att bara få ta det lugnt och umgås. Har nog aldrig haft såhär mycket julkänsla någonsin förut, jag vill liksom bara tända ljus och lyssna på julmusik mest hela tiden. Längtar! Men innan vi åker hem och julmyser väntar Håkan den 19e, det längtar jag minst lika mycket till! Helt enkelt; fina dagar väntar och livet känns rätt så himla bra just nu.

VFU IIII

Åh, jag var så duktig i början och skrev av mig med jämna mellanrum och nu har det ju gått en evighet sen sist. Men jag ska försöka att sammanfatta den senaste tiden så gott det går.

Jag har nu haft mina tre egenplanerade svenskalektioner i svenskan med tema muntligt berättande, det har varit väldigt roligt och intressant. Det roligaste var att få uppleva att det skedde en progression från den första lektionen till den sista. Inte bara i att framföra något muntligt utan även i att lyssna på varandra.

Jag har hållit i några korta moment på bilden och en hel bildlektion. Det har varit väldigt roligt och något jag absolut kan tänka mig att undervisa i om chansen kommer. För det där med att vara kreativ och att skapa är ju himla kul tycker jag!

På engelskan har eleverna fått fortsätta uttrycka sig muntligt på mina lektioner. Det har varit så fantastiskt kul, nästan de roligaste lektionerna tror jag. Eleverna har varit så duktiga och pratat på som bara den och verkat haft så himla roligt! = Succé! Varje engelskalektion efter att de fick göra galenpanna(fast på engelska såklart) har de tjatat på läraren om att få göra "den där leken med lapparna i pannan"! Jag bara oops, sorry! Haha, fast såklart blir man ju lite nöjd och mallig att det gick hem så bra! Jag har även fått träna mig på att ge skriftlig feedback när eleverna har skrivit brev till en viss klass i Australien, det har varit otroligt utvecklande och lärorikt. Och svårt! Sedan passade jag på att göra ett oregelbundna verb- spel (Petro! Typ samma som du och jag gjorde när vi pluggade inför grammatiktentan!) när deras kapitel i läroboken innehöll många av de oregelbundnaverben och det spelet har använts flitigt, kul!

Och nu känner jag bara att nej nu orkar jag verkligen inte skriva mer. Det är en sak som är säker: man blir trött! Så jag ursäktar ifall det är långt och osammanhängande. Men som ni vet, fortsättning följer..

VFU III

Alltså det känns som att jag rest till månen sedan sist. Det är en sådan klyscha men det här är verkligen en resa. Det är så fantastiskt otroligt lärorikt och givande och framför allt så himla himla roligt.
Ingen dag är inte den andra lik och jag reser ca 1000 mil i kunskap varje dag. Det här blev ju lite
flummigt och pretentiöst men vad tusan, det är så det känns!

Igår höll jag i en svenskalektion där de skulle jobba med läsförståelse i sin lärobok. Så eleverna skulle
läsa några sidor i sin svenskabok och sedan var resten upp till mig. Läraren i klassen brukar oftast läsa dessa sidor högt för hela klassen eftersom det finns några elever i klassen som har dyslexi och har svårt med läsningen och att bara läsa för några elever känns för utpekande. Dock blir det ju lite fel eftersom det inte testar deras läsförståelse. Jag valde att lägga upp det så att jag började läsa texten högt för hela klassen och sedan fick de läsa resten av texten själva. Jag valde att göra på det här sättet för att fånga deras uppmärksamhet och för att inte gå ut alltför hårt eftersom det inte är vana att läsa texten själv. Sedan hade jag gjort egna frågor till texten eftersom de som fanns i övningsboken var sådär och en del orelevanta enligt mig. Den här lektionen gick finfint! Hela klassen var hur lugn som helst och det var nästan läskigt tyst. Det var ingen som protesterade över att de skulle läsa själva och frågorna fungerade bra, det enda som hade kunnat vara bättre var att det gick fortare än jag tänkt så de blev klara snabbt men de fanns restuppgifter att göra så det löste sig.

Idag har jag hållit en hel lektion på engelska där jag alltså bara pratade engelska, höll genomgång på engelska, gav instruktioner på engelska och pratade spontant med barnen på engelska(!!!!!!!!!!!). Detta är alltså det jag har gruvat mig för mest av allt på praktiken eller rättare sagt med hela utbildningen eller nja till och med läraryrket. Att bli engelskalärare eftersom jag själv känner mig så osäker på engelska. Iallafall inte tillräckligt säker för att kunna kalla mig själv engelskalärare. MEN det gick hur bra som helst. Jag klarade det. OCH det kändes bra och vi hade en sådan himla rolig lektion. Nästan så kul att vi glömde bort tiden! Lektionen började med att vi gjorde find someone who... eleverna ska alltså gå omkring och "intervjua" varandra på engelska och bocka av på en checklista när de har hittar någon som passar in på beskrivningarna. Jag tog också en checklista och gick runt och pratade med barnen för att kunna få en bättre uppfattning om deras engelska och ja, för att det är kul! Sedan blev eleverna indelade i par och nu skulle jag testa en aktivitet som jag själv kommit på, alltså hade ingen aning om hur det skulle gå. Eleverna skulle tänka på en person(en påhittad eller en riktigt person, t.ex. en kändis) och fylla i ett karaktärschema för den personen med t.ex. ålder, kroppsform, hårfärg osv. Sedan skulle de i tur och ordning beskriva personen för sin partner medan hen som lyssnade ritade personen utifrån beskrivningen. Det blev lyckat och eleverna verkade tycka att det var en rolig uppgift.
Förhoppningen är att vi ska jobba vidare med dessa påhittade personer nästa lektion jag håller i men det får ni höra om då!

Som avrundning på detta långa inlägg så vill jag bara säga att det känns så himla bra. Helt fantastiskt bra faktiskt. Fick nästan tårar i ögonen idag för att barnen är så fina och duktiga och jag känner redan nu ångest över att behöva lämna dem när praktiken är slut. Sedan har jag insett att jag älskar att undervisa, som den scenpersonlighet och uppmärksamhetstörstande person jag är älskar jag att hålla i genomgångar och ha fullt fokus på mig så detta är en lyckad kombination. Det är även fantastiskt när man lyckas hjälpa en elev och man kan se hur ett ljus tänds. Att det sedan är ett händelserikt, varierande, kreativt och mysigt jobb är bara stora plus.

Det känns så skönt att känna såhär. Efter två år med studier på universitet och läsning om pedagogik och ämnen i teorin blir man nojig och osäker på vad man egentligen håller på med och om man verkligen vill det här. Och den senaste tiden har jag varit jätterädd att jag inte kommer klara av att vara lärare med allt vad det innebär och att jag kanske inte ens vill detta. Att nu få bekräftat att jag visst kommer att klara av det här och att jag verkligen vill detta är så fruktansvärt skönt.