ÅH LYCKA! Tack vare fina Linnéa har jag hittat ett par svartvita långrandiga leggings, åh tusen tusen tusen tack! Miljoner tack!
Du anar inte vad glad jag är! Åh! Äntligen alltså!

(gudvadfjantigtattjagblirsåhärgladförensådansaksomettparleggingsmensåäre)

Åh redan nu måste jag boka in 20 mars i kalendern, då kommer ju finaste Markus Krunegård till Luleå på Minus 30 (tack Maria för upplysningen!) Åh, jag är lite tokig, men det är faktiskt så jag redan börjar längta. Annars har jag fullt upp med att öva jullåtar inför julshowen och att göra allt för mycket annat som jag inte borde göra. Men vad tusan, jag borde väl ha vant mig vid det här laget - att sån är jag. Nu ska jag gå och prova kläder och titta lite halvt på faddergalan för att få en skymt av Markus och Anders Wedin. Och jo föressten, jag saknar min kära Ziggy.

don't care about sundays

Inte på väldigt länge har en söndagkväll känts så jobbig inför att bli måndagmorgon igen. Just nu hade jag mycket hellre haft en episk natt fylld av goda vänner, vin, dans, dans, dans, mycket skratt, galenheter och eufori. Hit med allt det va! Nu skiter vi i söndagkväll och måndagmorgon tycker jag!

s-s-soundtrack

Nu ska jag gå och lägga mig, att jag inte kommer somna förens på länge är en annan femma.
Jag kommer grubbla tills jag går sönder och den här dagen har varit sämst på länge och jag
orkar inte med mörkret och motgångar och jag orkar inte med att jag har en massa att göra
för jag orkar inte riktigt med att vara jag just nu.
Men jag har dom allra finaste vännerna som tar emot mig när jag faller och det är det som betyder något. och utan er skulle jag inte orka alls.

fem

Fem saker jag skulle köpa just nu om jag vore rik som ett troll:

1. Acneplatåerna som jag tyckte var gräsliga till en början men som jag nu nästan skulle hugga av mig ena armen för.

2. Åh den här är som en dröm. Också från Acne.

3.

The Disco Pant från American Apparel fast i marinblått eller rött.

4.Sjukt snygg kofta/klänning från Topshop va!

5.

Men mest av allt ett par vitsvarta långrandiga leggings/strumpbyxor. Det finns nog inget i klädväg som jag vill ha lika mycket.
På riktigt. Och det verkar inte finnas ett par någonstans. Åh.
(bild Elinkan)

Det låter så klyschigt och typiskt men det är precis såhär det är:

Jag vet verkligen inte vad jag vore utan er. Jag är så glad att ni finns, att vi har varandra.

Tusen tack för allt hela tiden. Åh. Kärlek och massa hjärtan.

Ni är fantastiska. Tillsammans är vi fan-tastiska.

(ingen aning om vars bilden kommer ifrån tyvärr)

pengabrorsan

Nu ska jag gå och göra mig klar för att senare åka mot Luleå, för ikväll ska jag, Maria och Hanna se Moneybrother. Det kommer bli fint!

just just just nu skulle jag kunna börja gråta och bli så ledsen dels pågrund av sömnbrist och alldeles för lite ork och för att det känns så hopplöst det här, du och jag. men sen så tänker jag att det är inte helt hopplöst egentligen. jag är bara så jävla dum och feg. och du, du är inte bättre. det är vi som är hopplösa. om vi bara kunde vara det tillsammans istället.

fem

1. Jag ska börja tilltala andra med namn så ofta jag kommer ihåg. Alltså inte bara när jag vill något, utan när jag hälsar och för en konversation med någon. För det är något av det finaste jag vet. När någon gör det med mig känns det som att personen som pratar med mig bryr sig och man känner sig speciell. Både artigt och fint.
2. Igår var jag och finaste Hanna och såg Lasse. Det var himla fint som vanligt, åttonde gången och jag lessnar aldrig. Dessutom lyckades Hanna fånga ett Lasse-plektrum till mig. Samlingen växer.
3. Hatar att det är slaskväder här uppe i slutet av november. Det här jävla mörkret äter upp mig. Har hållit på att somna sittande rakt upp och ner både igår och idag. Inte bra alls.
4. Den här låten är så himla fin.
5. Jag förstår inte varför man alltid ska krångla till det så förfärligt. Det behöver inte vara svårt egentligen men man gör det alltid så jävla svårt. Man tänker alldeles alldeles för mycket.

men kom då.

Josefin

Flickan på bilden är en av de allra finaste jag vet och vad som gör det hela ännu lite finare är att vi aldrig träffats på riktigt. Vi har aldrig träffats och ändå ser jag henne som en av mina allra närmaste vänner och jag vet ärligt talat inte vad jag skulle göra utan henne. Det om någonting är fantastiskt. Vi hörs nästan varje dag på ett eller annat sätt, om viktiga och mindre oviktiga saker. Det är faktiskt få som vet så mycket om mig som vad hon gör. Det är fascinerande hur vi har hittat varandra och hur vi har lyckats komma varandra så nära trots att vi bor hundratalsmil ifrån varandra.
En sak jag tycker så hemskt mycket om med henne är hennes tankebanor, vi tänker oftast så väldigt lika, men ibland får jag vika mig för hennes kloka tankar. För det är hon verkligen. Klok alltså. Förutom det så är hon en mästare på att komma med rätt ord precis när man behöver dom, visa att hon bryr sig, vara sig själv, vara snygg som få, vara stark och orka fast hon håller på att gå sönder ibland och att vara helt fantastisk. Men det finns en sak som hon är allt för bra på och det är att att oroa sig allt för mycket och ofta i onödan, precis som jag. Hon är en sådan som jag ser upp till och beundrar. Att hon alltid orkar vara så bra är för mig ett under. För det är hon, hon är alltid bra. Även fast hon själv inte kommer att hålla med om det. Men så är det. På sant.
Till hösten kommer vi förhoppningsvis, nej förlåt, till hösten KOMMER vi att bo mycket närmare varandra, i samma stad till och med, det kommer bli galet fint. Sena middagar och vinkvällar, euforiska nätter på stadens olika nattklubbar och barer - för det kommer ju vara dans,dans,dans, timmar av prat om allt mellan himmel och jord, konstant lyssning av fin musik, för lite plugg och andra tråkiga saker och desto mer onödigheter som är egentliga nödvändigheter.

Så alltså, flickan på bilden heter Josefin och är en av de allra finaste jag vet. Idag är det hennes födelsedag och jag hoppas att hennes dag blir så bra som den bara kan bli.
Massa kärlek och grattis och hurra! Puss!

Tack för en himla fin helg med ännu finare människor. Jag tycker om er så väldigt mycket.

Tillsammans gör vi allt så mycket finare och mer värt. Tack.

Idag har jag och mamma skruvat ihop möbler och vänt upp och ner på hela mitt rum, jag kan säga så att: just nu är det väl inte så bra som det förhoppningsvis snart blir. Och slutligen måste jag berätta att jag inte kan sluta se på mina fötter för idag fick jag mina älskade Dr Martens. Det sägs att man inte kan köpa lycka, men visstfan kan man väl det, åtminstone kan man köpa sig lite lyckligare.

jo.

(Och när ljuset släcks så ska du vara min)

hej.

sjuttonde

Återigen Kent. Tända ljus som doftar lakrits. Clementiner. Te. Mörker. Syjunta. Bränt pengar på ett par efterlängtade Dr Martens, eftersom min älskade nittioniokronorskängor inte längre är med oss. Bästa Marias födelsedag. Klädskisser. Extravagant. Känner sorg för allt som man gör som är sista gången. Och att allt man gör bara händer en gång. På gott och ont.

Jag vet inte hur många gånger jag svurit och sagt ditt namn tyst för mig själv nu.
För hur jag än tänker och vad jag än tänker på så landar tankarna på dig.
Svart överallt, kallt och blött, den korta promenaden till bussen. Du.
I ett fullt klassrum, försöker skriva ner svaret på en fråga som jag egentligen kan.
Men jag tänker och jag hittar inte svaret. Jag tänker på dig.
Petar i maten och stoppar in bit efter bit i munnen. Pratar om allt mellan himmel och jord.
Allt förutom en sak. Dig.
På bussen på väg hem ser ut i mörkret, min spegelbild reflekteras i bussens fönster,
jag ser på mig själv. Du kan väl inte se något hos mig heller. Sluta.
Fast tänk om.
Kanske.
Tänk om du ändå gör det.
Lite.
Jävlar.
Sluta tänk.
Sluta hemsöka min hjärna.
Jag behöver den.

Det verkar så enkelt vännen.

Det finns ingen, ingen låt jag tycker så mycket om men som samtidigt gör så jävla ont, som den här.

Alltså säg vad man vill om henne, men hon är ju helt fenomenal.
Jag vill också sitta och spela piano iklädd bubblor.
Jag önskar bara att hon kunde spola partajdunkadunkamusiken
och satsa på något annat. Något som gör henne mer rättvisa.

blandband

Jag tänkte dela med mig av en spelningslista jag gjort här under hösten.
Den är varken väl genomtänkt eller har låtarna i en speciell planerad ordning
utan den innehåller bara flera fina låtar som jag lyssnat mycket på i höst.
En fin lista till er fina: Don't think twice, it's alright.

(Man kan ju alltid låtsas att man är snygg sådär emellanåt.)

Jag bloggar allt för sällan om känslor när det är fint. Ofast är det ju mest dom sorgsna
känslorna som kommer ut i skrift. detärenklareså. Men ikväll ändrar jag på det. För såhär är det:

Just nu är allt bara ägigt och episkt och fenomenalt och bra.
Du, ni, världen, snön, pennan, tangentbordet, lampan, allt!
Till och med jag, fyfan vad episk jag är. EPISKT!


(Och jag är faktiskt nykter. på sant.)

nu jävlar!

elfte i elfte

Jag vet inte. Dagarna är konstiga. Tröttheten är slående. Det blir ju inte bättre av att man inte kan somna på kvällarna heller. Jag försöker, istället ligger man där med tankar som äter upp en och hjärnan blir full, fullare tills man tillslut somnar. Kul. Dryg fem timmars sömn. Hurra. Det är kanske därför man blir dumihuvudet? Eller nej, det beror nog på annat. Jag gör så mycket annat än det jag borde. Egentliga onödigheter blir till nödvändigheter. Och det som bör göras känns oväsentligt. -Vad spelar det för roll egentligen? Och du, ge mig ett tecken. Det är så väldigt svårt att läsa tankar.

promenad 091029

Häng dom högt.

Åh så jag ångrar att jag först tvivlade på Röd.
Det är ju otroligt bra, som vanligt.
Kan inte få nog av Det finns inga ord och Vals för satan (din vän pessimisten) just nu.
Tack Kent, återigen.

Firande av Panamas nationaldag 3/11

Det är helt enkelt så att det inte är varje dag som Panama har nationaldag. Så vad om det är inte värt att fira? Om än så på en helt vanlig tisdag.

Dick och Hanna. -SAAAY WHAAT?!

John och Hanna.

Mariah!

Christian och (fordons)Gabbie!

Helt klart snygga. Inget att orda om.

Dick ger onda ögat, Hanna och Petter.

Livsnjutarn'!

Gabbie och Björnman!

Petter.

Det finns inga ord.

Åh, i vårt land så får man inte va förmer
Det här är Sverige, snälla gråt när ingen ser
De finns inga ord för det på detta jävla språket
Jag har inga ord för att vi andas, tänker, känner
Samma sak


Finaste och det mest sanna just nu. Lyssna.

Helt galet men fantastiskt.
Och skorna. Dom där skorna alltså. Helt sjuka i huvudet.

åttonde november

Fryser. Kents nya, Röd. Den växer sakta men säkert in mer och mer. Svarta linjer, Det finns inga ord, Idioter. Har vaknat till liv. Bakar äppelpaj. Tänker. Läser bloggar. Dricker te. Vi såg Måsen av Anton Tjechov igår, fantastiskt bra. Funderar. Fryser. Kollar modevisningar på youtube. Virrar. Andas. Fryser.

Att fira Panamas och Dominicas nationaldag på en helt vanlig tisdag i gott sällskap med mottot att varje dag är värd att fira.
Det är en sådan sak som gör livet värt att leva.

Ingenting är vettigt 03.30. Det har du rätt i, men det struntar jag i.

Såhär.

(bild: FFFFOUND! )