Jag bloggar allt för sällan om känslor när det är fint. Ofast är det ju mest dom sorgsna
känslorna som kommer ut i skrift. detärenklareså. Men ikväll ändrar jag på det. För såhär är det:

Just nu är allt bara ägigt och episkt och fenomenalt och bra.
Du, ni, världen, snön, pennan, tangentbordet, lampan, allt!
Till och med jag, fyfan vad episk jag är. EPISKT!


(Och jag är faktiskt nykter. på sant.)