söndag 8 juli 2012
Och en sak till: Jag lyssnade på en live-inspelning från en några år yngre Frida med ett oroligare hjärta än idag och jag lyckades få mig själv att känna den känslan igen. Vilket är det viktigaste för mig att man känner någonting, eftersom allt jag gör musikaliskt är ren känsla. Jag känner något och vill att andra ska känna. Så jag blev stolt över mig själv och framför allt för att jag vågade redan då, lämna ut en liten del av mig. Och med det är vill jag säga att jag är nog rätt bra, och det är dags att ta tag i det nu.
Livet. Det här livet vi lever som kan vara alldagligt, monotont, tråkigt, spännande, varierande eller helt fantastiskt beroende på vilken dag det är. Det här livet som är så skört. Livet som kan ta slut när som helst.
Människor dör och människor blir sjuka, bara sådär. Det är som att vända blad, från en dag till en annan. Jag får tårar i ögonen och svårt att andas av tanken på att ingen går säker. Det kan hända vem som helst, när som helst.
Jag tänker på döden nästan varje dag. Tänker och försöker komma fram till någons slags acceptans. Försöker lugna ner mig och kunna klara av det fruktansvärda när det kommer att ske. Men det är svårt, det är väldigt svårt. Det är orättvist och fult. Jag vet att man inte kan lugna ner sig och förbereda sig och att man klarar av det ändå, för man måste. Men jag vill inte. Jag har åtminstone kommit fram till det här: Det är fint att vi har ett liv att ta vara på och en viss tid här för att bli påmind om att vi måste passa på att leva när vi kan. Det är vackert med livet att gå igenom åldrarnas olika stadier för att förhoppningsvis komma upp i en hög ålder och känna sig väldigt nöjd och tillfreds över det man har åstadkommit och varit med om i sitt liv. Men ändå:
Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö
Så kära finaste ni, ta hand om er och lev livet.
Människor dör och människor blir sjuka, bara sådär. Det är som att vända blad, från en dag till en annan. Jag får tårar i ögonen och svårt att andas av tanken på att ingen går säker. Det kan hända vem som helst, när som helst.
Jag tänker på döden nästan varje dag. Tänker och försöker komma fram till någons slags acceptans. Försöker lugna ner mig och kunna klara av det fruktansvärda när det kommer att ske. Men det är svårt, det är väldigt svårt. Det är orättvist och fult. Jag vet att man inte kan lugna ner sig och förbereda sig och att man klarar av det ändå, för man måste. Men jag vill inte. Jag har åtminstone kommit fram till det här: Det är fint att vi har ett liv att ta vara på och en viss tid här för att bli påmind om att vi måste passa på att leva när vi kan. Det är vackert med livet att gå igenom åldrarnas olika stadier för att förhoppningsvis komma upp i en hög ålder och känna sig väldigt nöjd och tillfreds över det man har åstadkommit och varit med om i sitt liv. Men ändå:
Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö
Så kära finaste ni, ta hand om er och lev livet.
fredag 6 juli 2012
Saker jag tycker om just nu: Sommar, sol, glittriga naglar, serien GIRLS, Linnea Henrikssons skiva, att ha sällskap, springtur i duggregn, müsli, mannagrynsgröt, mitt sommarjobb, vänlighet, tacksamhet, vattenmelon, köra bil och lyssna på bra musik.
Saker jag inte tycker om just nu: Vara själv, regn, mörker, att sakna och längta, somna ensam, trötthet, att våra "hemma" och knappt ha någon som man kan möta upp för att hitta på något.
Saker jag inte tycker om just nu: Vara själv, regn, mörker, att sakna och längta, somna ensam, trötthet, att våra "hemma" och knappt ha någon som man kan möta upp för att hitta på något.
torsdag 7 juni 2012
Igår brast jag ut i gråt av tanken på att våran kärlek en dag skulle ta slut. Att all den kärlek vi har till varandra, denna stora oslagbara kärlek bara skulle ta slut. Gå upp i rök, vara borta, försvunnen i tomma intet. Det är så fult, så jävla fult och dumt att ens tänka den tanken. Det fulaste som någonsin skulle kunna hända. Om det mot alla förmodan skulle hända så skulle det vara för att vi har älskat varandra så mycket att det inte går något mer, att vi skulle förbrukat all kärlek som finns i hela universum så att det inte finns någon mer kärlek att ta ifrån. Det är det enda. Så ser jag på det, det finns helt enkelt inget annat sätt att se det på.
söndag 3 juni 2012
Frida-fest!
Jag tycker ni kan kolla in Toves fina bilder ifrån min Frida-fest tills jag tagit tummen ur och redigerat mina! Klicka här!
onsdag 23 maj 2012
torsdag 17 maj 2012
måndag 14 maj 2012
söndag 6 maj 2012
6/5
Hej.
Idag: Har ångest över att jag inte skriver oftare, har ont i magen och äter inget, skriver engelska lektions-planering, läser världensbästabok, förundras över vädret, ser Leonard Cohen dokumentär, är glad och tacksam över fina människor, är ledsen och saknar andra fina människor, längtar hem, längtar efter sommar och jobb, svettas, har legat på samma ställe hela dagen, vill ha ork, vill skriva låtar och spela in, har inte ork, vill göra något storslaget, ligger kvar på samma ställe, tänker på hur liten jag är samtidigt som mitt liv är så stort, blir struken på magen och pussad på, är lycklig.
Idag: Har ångest över att jag inte skriver oftare, har ont i magen och äter inget, skriver engelska lektions-planering, läser världensbästabok, förundras över vädret, ser Leonard Cohen dokumentär, är glad och tacksam över fina människor, är ledsen och saknar andra fina människor, längtar hem, längtar efter sommar och jobb, svettas, har legat på samma ställe hela dagen, vill ha ork, vill skriva låtar och spela in, har inte ork, vill göra något storslaget, ligger kvar på samma ställe, tänker på hur liten jag är samtidigt som mitt liv är så stort, blir struken på magen och pussad på, är lycklig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
