Jag lyssnar, läser, iaktar och glädjs för andras skull.
Två människor som hittat varandra, som hittat den där kärleken som alla letar efter.
Jag är kär! Åh jag är så himla kär, säger de.
Jag undrar över den dagen när jag kommer få säga de orden, när jag kommer att
skrika lungorna ur mig att världen kan dra åt helvete för jag är kär.
Och ingenting annat spelar någon roll för vi älskar varandra.
Den dagen då det inte är lika jävla svårt för mig. För nu känns det som aldrig.
Det finns inte att någon kommer att vara kär i mig. Det finns inte.
Samtidigt så finns hoppet alltid där.
Om än så bara en liten gnutta. Någongång händer det väl mig också.
Hur kommer det att kännas då?
Är det verkligen så känslostormande, pirrigt, fantastiskt och helt underbart som det verkar?
Nej, vet ni det tror jag inte.
Jag tror det är mycket bättre.
Två människor som hittat varandra, som hittat den där kärleken som alla letar efter.
Jag är kär! Åh jag är så himla kär, säger de.
Jag undrar över den dagen när jag kommer få säga de orden, när jag kommer att
skrika lungorna ur mig att världen kan dra åt helvete för jag är kär.
Och ingenting annat spelar någon roll för vi älskar varandra.
Den dagen då det inte är lika jävla svårt för mig. För nu känns det som aldrig.
Det finns inte att någon kommer att vara kär i mig. Det finns inte.
Samtidigt så finns hoppet alltid där.
Om än så bara en liten gnutta. Någongång händer det väl mig också.
Hur kommer det att kännas då?
Är det verkligen så känslostormande, pirrigt, fantastiskt och helt underbart som det verkar?
Nej, vet ni det tror jag inte.
Jag tror det är mycket bättre.
Jag känner precis likadant.. Eller inte riktigt. Jag kännes mest bitterhet mot alla som har någon som de älskar, alla som är lyckliga. Du vet ju att jag har svårt att glädjas för andra.. Och hur fan ändrar man på det? Undantagen är väl mina närmsta vänner, fast så var det inte förut heller. Då blev jag svartsjuk så snabbt någon hade det bättre än mig på något plan. Nu har det bättrat sig i alla fall..
SvaraRaderaMen ja, det känns verkligen hopplöst.
Frida, du och jag kommer antagligen leva hela våra liv som två gamla ungmöer, spela schack och dricka absint.