Ikväll är en sån kväll då jag helst av allt bara skulle vilja kunna ta semester. Packa resväskan, resa iväg, bort, långt bort, checka in och bara slippa tänka. Ta semester. Ta semester från mig själv.
Slippa tänka alla mina jävla tankar hela tiden. Slippa se på mig själv. Slippa känna min känslor. Slippa vara mig själv. Slippa inse alla mina måsten. Slippa veta om mina brister.För jag känner till allt det där alldeles tillräckligt bra, ändå påminner jag mig själv återigen och igen.
Jag tycker det är viktigt att ni som nu läser vet att jag inte söker sympati på något sätt, jag vill inte fiska kommentarer där ni talar om att jag inte ska tänka så. Utan det handlar fortfarande om att jag måste skriva av mig annars spricker jag. För nu har jag bestämt mig. Nu ska jag skriva även då det tar emot, även sådant som kanske inte är nog fint eller passar sig för min blogg. Jag kommer skriva. Även om det kanske blir rörigt med kläder och ytligheter i ena inlägget för att avslöja tankar och känslor i det andra. Men livet är ju så. Det är väl aldrig så att det bara är en sak det handlar om. Mitt liv är iallafall inte så. Det är allting på en och samma gång ungefär.
Så jag kommer skriva.
För det hjälper. Det hjälper mig.
Finaste posten i hela din blogg. Ärlighet är bäst. Livet är rörigt och då ska bloggen också vara rörig. När det är en livsblogg.
SvaraRaderaPuss Frida!
Skriv Frida! allt i världen är inte vackert, tycker du ska skriva även om det känns tungt. och om det hjälper så är det ju ett bra sätt också! inget hindrar dig, en blogg är persoligt, skriv vad DU vill! kram!
SvaraRadera